Filmmusik är skriven för att samspela med bilder, men dess känslomässiga uppbyggnad kan också stå i centrum på egen hand. Det är utgångspunkten för Cinematic Images, där accordeonisten och tonsättaren Minna Weurlander möter Deseo String Quartet på Sundsvalls Teater. Med musik förknippad med filmer från Psycho till Interstellar placerar konserten en bred filmrepertoar i kammarmusikens närbild.
I programpresentationen nämns Henry Mancini, Bernard Herrmann, Hans Zimmer, Nino Rota, Ludwig Göransson och Ennio Morricone bland tonsättarna. Filmreferenserna sträcker sig över thrillrar, historiska dramer, romantik och science fiction. I stället för att koncentrera sig på en enda tonsättare eller filmhistorisk period låter urvalet variationen bli den sammanhållande principen: olika musikaliska språk förenas genom accordeonets och stråkarnas gemensamma uttrycksmöjligheter.
En mindre ensemble ger ett annat perspektiv
Instrumenteringen är central för konsertens dragningskraft. Ett accordeon kan bära en melodilinje, ge harmonisk tyngd och skapa skarpt avtecknade rytmiska figurer, medan en stråkkvartett erbjuder både en sammansmält klang och tydliga individuella röster. Tillsammans ger instrumenten en kammarmusikalisk ram åt musik som ofta upplevs som del av ett betydligt större audiovisuellt sammanhang. Intresset ligger inte bara i att känna igen ett tema, utan också i att höra dess form, klangliga struktur och uttrycksmässiga rörelse träda fram.
Det perspektivskiftet har betydelse eftersom filmmusik är så nära förbunden med minnet. En fras kan frammana en rollfigur, ett landskap eller en stämning utan att återge en scen. I konsertsalen behöver musiken samtidigt hålla kvar uppmärksamheten genom sitt eget förlopp och sina kontraster. Cinematic Images sätter förhållandet mellan igenkänning och självständigt musikaliskt uttryck i centrum för sitt koncept, där välbekanta filmassociationer förmedlas genom en levande dialog mellan instrumenten.
Filmerna som nämns i presentationen understryker programmets bredd. Här finns Illusionisten, Oppenheimer, The Imitation Game, Pulp Fiction, Gudfadern och Schindler’s List, liksom Romeo och Julia, Rosa pantern, Cinema Paradiso, Psycho och Interstellar. Tillsammans spänner titlarna över ett stort uttrycksfält, där spänning och dramatik möter lyrik, humor och nostalgi.
För Weurlander ingår projektet i ett yrkesliv som korsar gränser mellan musik och scenkonst. Hon är född i Finland, verksam i Sverige och utbildad vid Sibeliusakademin. Hennes yrkesbakgrund omfattar samarbeten med symfoniorkestrar, stråkkvartetter och kammarmusikensembler samt arbete inom opera, teater, dans och film. Hon har också komponerat musik för film, teater och dans och för därmed med sig erfarenhet av musikens samspel med handling på scen och film in i detta konsertformat.
Enligt den tillhandahållna biografin har Weurlander drivit ensembleprojektet Weurlander & Deseo String Quartet sedan 2016. Cinematic Images hör därmed hemma i ett etablerat samarbete, snarare än att enbart presenteras som ett möte sammanfört kring ett filmmusikprogram. Kombinationen ger accordeonet en central plats i en stråkbaserad kammarmusikensemble.
Louise Sundquist, producent på Musik Västernorrland, framhåller programmets bredd och musikernas instrumentskicklighet i arrangörens presentation. Kommentarerna beskriver evenemangets konstnärliga ambition och är inte en oberoende bedömning. Konsertens tydligaste idé ligger i själva mötet: musik med starka kopplingar till filmduken, framförd av en liten ensemble som sätter instrumentens klangfärger, frasering och samspel i förgrunden.
