Den Stockholmsbaserade alternativpopartisten RIVER har släppt ”Paradise”, den sista singeln inför debutalbumet ”A dying source”, som ges ut den 13 november via Bushido, en del av Pub Crawl Recordings. Låten förenar atmosfäriska klanger och känsloladdade melodier med en berättelse om kärlek, fantasi och mörkare verkligheter. Den till synes idylliska titeln döljer en problematisk kärleksrelation. Sångerskan beskriver den som ”en sarkastisk hyllningslåt om att njuta av dramatiken i ett destruktivt förhållande”.
Den tillhörande videon avslutar en trilogi som började med ”City of thirst” och fortsatte med ”Change”. Musik och bild i de tre verken delar ett filmiskt uttryck präglat av nostalgi, surrealism och stilla oro. I den senaste delen tar huvudpersonen hand om sin man sedan han överlevt mordförsöket som skildrades i föregående video. Artisten beskriver denna fiktiva fortsättning som att hennes karaktär lever ut ett förvrängt paradis, vilket speglar parallella universum i sinnet och verkligheten.
Videon utspelar sig i en kitschig hemmiljö där rollen som lycklig hemmafru börjar falla sönder. Bildspråket är inspirerat av 1960-talet och kultfilmen ”Gummo”. Förloppet kulminerar i en surrealistisk, sarkastisk tolkning av lapdance-scenen i Quentin Tarantinos ”Death Proof”. Sångerskan regisserade videon tillsammans med Sofie K Skoog; Peter Milanov filmade den.
Släppet följer på återkommande spelningar i P3, där Navid Bavey har jämfört hennes sound med en kombination av Mazzy Star och Prince. Festivalrykten har hyllat verkens personliga, filmiska karaktär, och hon har även uppmärksammats i Odalisque Magazine. Bland hennes framträdanden finns Brilliant Minds och en klubbspelning på Debaser.
Hennes tidiga musikintresse väcktes av pappans vinylsamling. Hon minns hur Elvis Presleys låtar berörde henne som barn och fick henne att vilja bli artist. Till en början höll hon dock sina musikaliska ambitioner för sig själv. Scenskräck bidrog till hennes tvekan, liksom det hon beskriver som ett mellanbarns benägenhet att undvika rampljuset.
När hennes pappa dog var hon sjutton år, och förlusten blev början på ett djupare engagemang i musiken. Hon lämnade Göteborg och reste runt i världen innan hon bosatte sig i San Miguel de Allende i Mexiko. Där medverkade hon i musikaler och ledde ett jazz- och bluesband i två år. Det gav henne erfarenhet av andra sceniska uttryck än de alternativpopinspelningar hon ger ut i dag.
Alkohol- och drogmissbruk gjorde att tiden utomlands fick ett tidigt slut. Efter en tid hos Anonyma Alkoholister återvände hon till Sverige och började utveckla sitt nuvarande musikprojekt.
Artistnamnet är en ordlek med hennes efternamn, Sommarström. Hon förknippar det också med jorden, naturens rytm och vattnets ständiga rörelse.
