Philip Shouse och hans rockkollegor har spelat in en version av The Beatles ”I’m Only Sleeping”, en låt som ursprungligen gavs ut på gruppens album Revolver. Spåret hade tidigare bara funnits tillgängligt som B-sida på vinylsingeln ”Real Thing”. Shouse beskriver inspelningen som en hyllning till den musik som har varit central i hans eget musikliv. Samarbetet samlar samtidigt flera rockmusiker kring framförandet.
Shouse har beskrivit sitt långvariga intresse för The Beatles som en bestående del av vem han är. Enligt honom gjorde entusiasmen arbetet med låten särskilt roligt. Han nämner också Nicke, Mats och Jesper som medverkande på inspelningen och berömmer Gustav Kronfelts omslag. Tillsammans ramar de kommentarerna in utgivningen som både ett gemensamt musikaliskt arbete och ett personligt uttryck för beundran inför en av popmusikens mest inflytelserika grupper.
En Beatles-låt i centrum för projektet
Valet av ”I’m Only Sleeping” knyter samarbetet direkt till Revolver, albumet där The Beatles ursprungligen gav ut låten. Shouse och hans medmusiker presenterar inte spåret som nytt material, utan återvänder till en komposition med en etablerad plats i bandets katalog. Tyngdpunkten ligger på tolkningen: att sätta sin egen rockprägel på en låt som har nått lyssnare genom flera generationer.
Spårets tidigare utgivning som B-sida ger versionen ytterligare en kontext. Enligt underlaget fanns låten före den här utgivningen endast tillgänglig på vinylsingeln ”Real Thing”. Den nya versionen ger därmed inspelningen förnyad uppmärksamhet och knyter den samtidigt till Shouses tidigare arbete. Sambandet är tydligt: en låt som en gång parade ihop med en singel som dess sidospår får nu uppmärksamhet i en egen utgivning.
Shouses kommentarer betonar glädjen i att göra inspelningen snarare än att ge en detaljerad redogörelse för arrangemanget. Han beskriver möjligheten att arbeta med en Beatles-låt som en särskilt rolig upplevelse och lyfter fram Nicke, Mats och Jesper som delar av det som gjorde sessionen betydelsefull för honom. Hans uppskattning av Kronfelts omslag för entusiasmen bortom själva musiken och framhäver den visuella presentationen som ytterligare en del av projektet.
Shouses berättelse kretsar kring samarbetet mellan musikerna och deras gemensamma arbete med låten. Det centrala är den glädje han beskriver i att samla sina medmusiker kring en stark komposition. På så sätt framstår projektet både som ett gemensamt musikaliskt initiativ och som ett personligt uttryck för hans långvariga uppskattning av The Beatles.
När Shouse beskriver spåret som en hyllning till popmusikens största namn gör han sin vördnad för originalet tydlig. Projektet bygger på ett välbekant motiv bakom en cover: beundran för förlagan, kombinerad med möjligheten för en grupp musiker att göra låten till en del av sin egen gemensamma berättelse. Utgivningen erbjuder också två ingångar för lyssnaren – genom Shouses fortsatta intresse för The Beatles eller genom låtens plats på Revolver.
För den här rockkonstellationen är ”I’m Only Sleeping” därför mer än en återkomst till en välkänd komposition. Versionen ger en låt som tidigare bara funnits som B-sida förnyad uppmärksamhet, dokumenterar ett samarbete mellan Shouse och musikerna han nämner och speglar den bestående dragningskraft han ser i en låt värd att hylla. Resultatet presenteras som en hyllning till en klassiker och till den gemensamma entusiasm som inspirerade tolkningen.
