Grant återvänder med Triptyk den 5 februari och inleder ett kreativt samarbete med finländska producenten Minna Koivisto, mer känd som Finnjävel. Den elektroniska produktionen ramar in ett råare, kargare och mer resolut sånguttryck.
Bland albumets angivna inspirationskällor finns Björk, Tricky, Portishead och Cocteau Twins. Deras drömlika musikvärldar präglar återgången till sångarens rötter, med tonvikt på bredd och intensitet i produktionen.
Eld löper genom albumets koncept och står för intensitet, impuls, förstörelse och värme. Bildspråket framställer pånyttfödelsen som en exorcism: tre bål tillägnade tidigare jag, som markerar ett uppbrott från det förflutna.
Den tidigare singeln ”C’mon Caroline”, som utsågs till Veckans P3-hit, introducerade berättelsens första akt. Nästa låtpar för handlingen vidare in i den andra akten, där begär och osäkerhet står i centrum.
”Baby” och ”Baby Pt. 2” släpps som dubbelsingel på Skolhaus den 5 november. Den första fångar begäret när det är som starkast, med en kör som gradvis växer kring en darrande sångröst. Hopp och tvivel kommer till uttryck i textradens fråga om att kanske få rätt den här gången. Den andra behåller passionen men för in ett starkare motstånd vid sidan av osäkerheten, med förvridna breakbeats och bearbetad sång som ger trotsigheten form.
