Idag hade vi ingen recensent på plats. Vi fick endast fotografera de tre sedvanliga låtarna för att därefter lämna arenan. De tre första låtarna gick fort – och det är endast dessa som ligger till grund för den här begränsade recensionen. Hur konserten fortlöpte kan inte omnämnas i den är här sammanfattningen, men den började i hög klass. Hur den fortsatte och vad vi missade får ni som var kvar hela konserten gärna berätta om i en kommentar.
Joe Bonamassa – född Joseph Leonard Bonamassa – är en amerikansk gitarrist, sångare och kompositör. Han började spela gitarr i 4-årsåldern och startade sitt eget band Smokin´ Joe Bonamassa när han var 12 år. År 2000 gav han ut ”A New Day Yesterday” som var hans första soloalbum. Sedan dess har det blivit ytterligare 18 album under åren 2002—2026, varav det senaste var ett livealbum ”The Spirit Of Rory Live from Cork” som han släppte den 19 juni 2026. Hans musicerande rör sig i huvudsak inom genren blues och rock.
Bonamassa är framför allt en soloartist, men har även samarbetat med andra artister som till exempel sångaren Beth Hart som han släppt flera album tillsammans med. Han var också med och startade rockbandet Black Country Communion tillsammans med basisten Glenn Hughes från Deep Purple, keyboardisten Derek Sherinian från Dream Theater – samt trummisen Jason Bonham.
Joe Bonamassa hade ingen support på Avicii, men strax innan de klev på scenen spelades på hög volym i högtalarna låten ”Tuff Enuff” med gruppen The Fabulous Thunderbirds, vilket är en grupp som bland annat medverkat på Bonamassa´s blueskryssning år 2024. Låten höjde både stämningen och förväntan inför att en av de mest etablerade artisterna inom bluesrock skulle äntra scenen.
Konserten drog omedelbart igång på utsatt tid och under de tre första låtarna ödslades ingen tid på prat. Joe både sjöng och spelade gitarr – och som han spelar. Först ut var låten ”Breakthrough” som är titelspåret på albumet med samma namn som släpptes år 2025. Elgitarren står i centrum och känslan från bluesen möter ett modern rocksound. Kanske är det just den barriären mellan olika genre som låten handlar om. En tolkning av låten är att den handlar om att bryta gamla mönster och hitta ny kraft.
Nästa låt ”Trigger finger” som ungefär betyder avtryckarfinger som på ett vapen. En tolkning är att den handlar om att gå vidare och inte fastna i det som varit. Trummisen får ta plats liksom kören samt självklart finns även ett gitarrsolo med. En blandning av blues och rock ger ett driv i låten och det är lätt att ryckas med.
Han avslutade de tre låtarna med ”Twenty-four hour blues” – 24 timmar blå känslor som vi kanske framför allt kopplar ihop med sorg, saknad, ensamhet, vemod och längtan. Det långa gitarrsolot som avslutade låten förmedlade mycket känsla. Det gick inte att missta sig på att han kan sin gitarr och han gav uttryck för det orden inte räcker till för att förmedla.
Det är svårt att motivera ett högt betyg baserat på endast tre låtar av en konsert. Jag kan bara ana att betyget skulle ha blivit högt om hela konserten fått ligga till grund för bedömningen.
