Tidlös thrash metal på Gröna Lund: Anthrax visar sin mästarklass 2026

Anthrax bildades i New York 1981 och räknas historiskt till "The Big Four" – de fyra stilbildande band som definierade thrash metal-genren under 1980-talet, tillsammans med Metallica, Slayer och Megadeth. Bandet har under sin karriär sålt miljontals album, genomgått flera medlemsbyten och utmärkt sig genom att tidigt korsa genrer, bland annat i det uppmärksammade samarbetet med hiphop-gruppen Public Enemy i början av 1990-talet. Den 18 september 2026 släpper Anthrax sitt tolfte studioalbum, Cursum Perficio, vilket blir deras första fullängdare på tio år.

Spelningen på Gröna Lund var en del av bandets pågående Europaturné, som bland annat inkluderar framträdanden på stora sommarfestivaler som Tons of Rock i Oslo och Copenhell i Köpenhamn. Turnén görs i skuggan av ett nyligen kommunicerat avbräck, trummisen och originalmedlemmen Charlie Benante tvingas avstå spelningarna mellan 20 juni och 4 juli på grund av en handskada, vilket innebär att vikarien Darby Todd sköter trumpinnarna i Stockholm.

Efter att ha rullat igenom förra veckans gigantiska festivalspelningar på Hellfest och Graspop, var det ett väloljat maskineri som klev upp på Gröna Lunds Stora Scen.

Sångaren Joey Belladonna rörde sig konstant över scenen, log, gjorde handhjärtan och flippade iväg plektrum till fansen. Röstkapaciteten är intakt trots hans 65 år.

Basisten Frank Bello bidrog till dynamiken med oavbrutet headbangande och stark mimik, medan gitarristen Scott Ian med sin fysika och outtröttliga scennärvaro befäste rollen som bandets centrala motor. Lead-gitarristen Jonathan Donais höll en lite lugnare profil på scenen men levererade stabilt så fort det blev dags för solon.

Att hoppa in som vikarie i Anthrax på kort varsel är en stor utmaning, men trummisen Darby Todd, som hoppat in för handskadade Charlie Benante hanterade det snabba thrash-tempot med precision och hög energi.

Spelningen rivstartade med låtarna ”Among the Living”, ”Got the Time” och ”Madhouse”. När sedan ”Caught in a Mosh” drog igång var en moshpit i full gång framför scenen och vad jag kunde se så pågick den resten av spelningen. Och med jämna mellanrum kom det crowdsurfare farande genom publikhavet.

Efter ytterligare några klassiska låtar annonserade Scott Ian deras nya platta som släpps i september och betonade att den även kommer att finnas på vinyl.

I ett efterföljande mellansnack utropade han kort ”KISS! I just had to say it”, med en direkt referens till det amerikanska rockbandets klassiska konsert på Gröna Lund den 28 maj 1976.

Ian konstaterade att det var första gången Anthrax uppträdde på ett nöjesfält, och skämtade om att det skulle bli dockteater på scenen efter deras framträdande.

Framförandet av nya singeln ”It’s For The Kids” blev kvällens definitiva formbesked och bevisade att Anthrax låter precis lika hungriga, tunga och relevanta 2026 som under sitt glada 80-tal.

Kvällens mest oväntade händelse kom under den näst sista låten, ”A.I.R.”, ett spår som bandet inte har framfört tidigare under denna turné. Det ovana låtvalet visade sig i introt där Todd spelade fel. Situationen reddes dock ut efter att gitarristen Scott Ian klev fram och markerade takten med lufttrummande, varpå Todd hittade rätt i arrangemanget. Det var först efter denna incident som Joey Belladonna formellt adresserade trumbytet till publiken med orden: ”We got a new drummer, we forgot to introduce him”.

Det här var första gången jag såg Anthrax live. Jag hade höga förväntningar och de infriades verkligen. Man såg att grabbarna i bandet fortfarande har kul på jobbet efter 45 år i samma bransch. Gammal är äldst, som man säger…